Godmorgon!! :)

Egentligen vill jag ju sova nu, klockan är 08.20. Men , det blir ju inget av..
Det är så här min dygns rytmn är just nu, somnar kring tolv och stiger upp mellan 7-7.30

Har just skrivit en handlings lista, och den blev så lång.
Men när jag tittar på den så ser jag att det är ju inte alls mycket som jag kan äta..:)
Glömmer bort mig själv där i listan oftast.
Men det är tråkigast att vara på mat affärer och handla åt sig själv tycker jag, roligare att handla åt andra,
saker som man vet att dom tycker om..
Sen äter ju inte jag kött eller pasta , potatis eller ris och nästan aldrig bröd.
Grönsaker och veg produkter blir det åt mig. Och hur kul är det att handla då egentligen? :)

Ska försöka handla väldigt ekonomiskt denna månad.
Satt och kollade igenom mitt kontoutdrag från förra månaden.. Ee, var inte mycket ekonomisk.
Handlade massa små saker som kläder , var o fikade , käkade ute  ör nästan 3000:-
Vilket är mycket pengar för mig.
Och då hade jag inte ens räknat med ciggen.
Borde dra ner på rökningen nu. Det är dyrt.


Har just avbokat valpkursen för Caisa iaf ;/  Var tvungen , har verkligen inte råd denna månad.
Jag kommer liksom att vara fattig igen samma dag som löningen är.
Har räkningar på 3000:- och en hyra på 5000:-  och sen ska det stor hadlas också + hundmat för 1500:-
Ni ser själva. It sucks to be me.


Ha ha , alltså.. Det här måste ju ha blivit det tråkigaste blogg inlägget ever.
Eller dom brukar kanske se ut så här? :)
Men , jag är lite tråkig.

Du ser på mig, vännen. Som om jag gjort något fel.
Men se på mig vännen.. och tro på mig nu jag ber.
Det kanske tar emot, men vi hör inte ihop. Och inget kan ändra på det.
Ställ inte mer frågor, och be mig inte att göra något jag inte kan göra.
Ingen kan ändra på det här.
Det är så här det ska vara.

---

Onsdag idag , snart är denna vecka slut. och snart är det löning. Awesome.
Är less på att vara så här fattig.
Inte för att jag kommer att vara så mycket rikare den 27.
Har såå mycket räkningar och skulder som ska betalas.
Inte ball.

SKa snart ta med Geisha på en prommis så hon får göra sig av med lite dålig energi.
Sen ska jag och Caisa möta upp Elin och Alfa och gå en långis.
Om hon orkar vill säga, blev mycket för henne igår. Men det behöver hon.
Hon blir så otroligt jobbig när hon inte får göra av med den energi hon har inom sig, då tar hon bara ut den på dom andra hundar.

Jag har som inte så mycket att säga nu idag.
Jag tänker för mycket. Och önskar att jag bara kunde säga dom där orden jag behöver få sagt.
Sen är det gjort. Då behöver inte dom tankarna tynga mig mer.
Lyssnar på lars winnerbäck just nu, han får mig bara att fundera mer.
Det finns något jag saknar.
Men det är för tidigt ännu.
Jag behöver få vara med mej själv först innan jag vet någonting.
Skyndar mig långsamt.

Hörs.

Jag önskar jag kunde säga att de är en fas vi går igenom
En storm vi måste orka rida ut
Och jag önskar jag kunde säga att vi klarar det tillsammans
Att allting kommer ordna sig till slut
Men hur säger man till nån att här tar vägen slut
Och hur säger man till nån att hjärtat längtar ut

Jag kan inte ljuga för dig, du känner mig alltför väl
Om du ser mig i ögonen så säger dom
att vi kan bara vara dom vi är
så ge mig inga skäl, för vad vi än kallar det
så är det bara ett långsamt farväl

Här är din drottning utan krona
Likgiltig och trött
En sorglig figur, som du aldrig riktigt mött
Och när jag ser mig över axeln på åren som bara gick
Ser jag allt som gick förlorat men också allting som vi fick
Och vad säger man till nån som vill börja om igen
Då det redan är försent, då man redan är på väg


Jag tvår mina händer i kärlekens namn
Du kan vinna allt, du förlorar ibland
Men vägen som vi färdas på, den leder,
den leder ingenstans


För vi kan bara vara de vi är
så ge mig inga själ, för vad vi än kallar det
så är det bara ett långsamt farväl.

Har haft en bra helg. Hoppas ni också har haft det.

---

Él me hizo sonreír el corazón.

---

Soooolen! Jag vil ha sol. Det är bara grått och tråkigt ute nu :( och väldigt blött.
Det är inte kul med hund denna  årstid, dom drar in så jävla mycket lera så jag måste ju damsuga typ två gånger om dagen nu.



Undrar hur jag ska få min bror att förstå att han måste respektera mig och det jag säger åt honom?
Det är som att han inte riktigt förstår hur allvarlig situationen är.
Han ska vara glad att jag fick bli familjehem åt honom och att han inte placerades hos någon främmande fosterfamilj.

Vet bara inte hur jag ska få in det i huvudet.
Han har börjat ställa till det och slutat lyssna på mig.
Han verkar tro att det är helt okej för honom att fara ut och dricka på helgerna, hänga på max på nätterna och
få en anmälan om misshandel osv.

Men där har har fel , Mycket fel.

Det enda jag har bett honom det är att han ska vara ärlig mot mig, och berätta vad han ska göra.
Men det klarar han inte ens av , utan en tjej kompis till mig hade träffat han på max under natten till idag.
på max!! Jag fattar inte varför små 16 åringar dras dit? Hänger där med sina fjortis fyllor och epa traktorer och bråkar med äldre gubbar som inte vill bjuda på cigg? Liksom det är så onödigt.

Och inte bara det , finns gott om annat fylle folk där också, som far dit och ska käka efter en kväll på krogen.
Och alla är ju inte så trevliga på fyllan.
Och man vet aldrig vad som händer, han drar kanske på sig någon mer anmälan när han ska spela allan inför sina vänner? Och hur ser det ut?
Han är familjehems placerad hos mig, jag är 25 år.
Såg redan från första början hur mycket de tvivlade på att jag skulle klara av uppgiften som "mamma" till en tonnårs pojke.



Men han förstår inte.
Ska ringa och prata med hans pappa senare idag, för börjar han inte lyssna , så kommer det ju aldrig att funka.
Han måste ju respektera mig när han bor hos mig.
NU önskar jag verkligen att mamma kunde komma och ta ett snack med honom, och få honom att vakna upp.
Hon hade aldrig tolerera hans beteende och hur han behandlar mig.



Men vad gör man? Vad kan jag göra?
Har möte med familjehems rätten nästa vecka, en slags uppföljningsplan för att kolla hur allt går.
Ska jag vara ärlig mot dom, och berätta att.
Jag inte riktigt får Mathias att lyssna på mig.
Eller riskerar jag något genom att göra det?
Och jag vill inte att dom ska få rätt, jag såg deras tvivlan i ögonon och hörde den tveksamma rösten när det bästämdes att jag , en tjej på 25 år skulle ta hand om en 16 årig pojke, som är nyfiken på världen och allt som erbjuds. Jag vet själv hur det är att vara 16, det var inbte länge sen jag var det.
Jag vet hur lätt det är att gå åt fel riktning  och kasta bort allt. Har sett många göra det.
Och vill inte att han ska bli en utav dom.
Jag grips nästan av någon slags panik.

Det är en skrämmande värld där ute. Och den blir bara värre och värre.


 

Tänkte skriva några rader, när jag vaknad imorse så hade jag en massa tankar som höll på att explodera inom mig, men nu känner jag mig tom i huvudet.

Vi har regn här idag, så trist. Men samtidigt så är det ju bra för då försvinner ju snön.

Några utav mina vänner ska iväg på en begravning för Daniel idag.
Jag sänder tankar och styrka till er som ska dit.
Kan inte ens föreställa mig hur det känns att förlora en nära vän och familjemedlem på det sättet ni gjort.
Jag hoppas hon som gjorde detta mot honom spärras in och aldrig mer får se världen.
En människa som kallblodigt tar livet av en annan människa på sättet hon gjorde har inget på denna jord att göra.
Det är så sjukt.
Tänder ett ljus för dig idag Daniel.


Begravningar är tungt. Det är obeskrivligt jobbigt att ta farväl av någon man älskar.
Jag är på ett sätt glad att vi inte hade en vanlig begravning för mamma, vet inte om jag hade klarat av det.
För er som inte vet så spred vi mammas aska i havet.
Det var så hon hade velat ha det.
Hon fick den frihet hon alltid velat ha.

Det är fortfarande så overkligt för mig att hon är borta ibland.
Så overkligt att ibland när det slår mig att hon aldrig kommer tillbaka gör det så ont i mig,
som om att någon sliter ut mitt hjärta, och jag får känslan av att jag bara vill släppa taget om allt.
Men det vore själviskt utav mig. Och väldigt dumt, men det hade hon inte velat.
Jag vet att jag måste vara stark.
Det kommer aldrig att bli bra. Men man lär sig leva med det. Det måste man.

Dagen när vi fick samtalet känns som igår ibland, Jag minns det så väl.

Jag Mathias och Tobias satt i mathias rum , i hans säng och spelade tv spel o kollade tv.
När Roger kommer in och säger att fred är påväg till oss, för att han har något otrevligt att berätta.
Vi tittade på varandra och började spekulera i vad det kunde vara , kunde mamma ha råkat ut för en olycka och ligga på lassa? Kunde hon ha dött? Neej sa vi, klart hon  inte har.
Jag prövade ringa mammas mobil men den var avslagen.
Jag klarade inte av att vänta på att Fred skulle komma, höll på att bli tokig.
Jag skickade ett sms till mammas vän Tommy som hon var hos i en by utan för älvsbyn och frågade vad som hade hänt , sen ringde jag till mikka och sa att något hade hänt mamma.
Vi satt och funderade på vad det var som kunde ha hänt.
Medans jag pratade med mikka så ringde tommy.
Klockan var då ca 14.45.

Direkt jag hörde hans röst så förstod jag att något var fel.
Jag låste in mig på toan , just för att mina bröder inte skulle behöva se det jag visste att jag skulle få höra.
Han kunde knappt prata. Han bara grät och grät..
Jag frågade om ochom igen , vart är mamma? vart är mamma , hur mår hon , vad har hänt?
Tillslut fick han fram de ord jag fruktat. Hon är död.
Det var som att all luft for ur mig, marken bara försvan och jag ramlade ihop inne på toalett golvet , samtidigt som jag hörde min bror skrika rakt ut.
Ett skrik som jag fortfarande kan höra inom mig. Ett sorge skrik.

Då hade Fred hunnit komma och berättat för dom.
Jag ringde til Micaela och berättade vad som hade hänt.
Hon bröt ihop och frågade om jag ville att dom skulle komma. Ja! sa jag ..
 
Jag ställde mig upp och försökte bita ihop och vara  stark, försökte hålla tillbaka allt för att gå ut till mina bröder.
Försökte vara stark. Varför jag tänkte så vet jag inte, för att jag är älst kanske, och visste att dom behövde mig.
Möttes av Mathias i hallen , som var helt tokig. Jag försökte krama om honom..
Men det gick liksom inte att få kontakt med honom.
Han tryckte händerna hårt mot sitt huvud och gick runt runt i hallen, han såg så arg och förvirrad ut.
Det gjorde så ont att se.
Han sprang ut , och han skrek och skrek och skrek..
I vardags rummet satt Tobias  och grät, och kramade om honom. Ville aldrig släppa taget.
Och då brast allt igen.
Det gjorde mig så fruktansvärt ont att mina bröder så ledsna, att jag nästan glömde mig själv för en stund. 
Jag kunde inte hålla tillbaka någonting, men varför skulle jag egentligen?
Sen kom Mathias in och satte sig med oss ett tag.
Roger och Fred stod i hallen, helt i chock.
Dom visste nog inte alls hur som skulle reagera när det satt tre barn som just förlorat sin älskade mamma framför dom..

Mathias och Tobias pappa Erik och hans dåvarande tjej Anki kom till oss, och Micaela och Nils.
Sen även vänner till Mahias och Tobias.
Vi ringde och ringde runt överallt, för att försöka få något svar, på vad det egentligen var som hade hänt.
Var hon verkligen död? Eller hade hon gått att rädda?

Minns att jag skickade ett sms till Markku  och till Alle , vi hade mycket kontakt med varandra då, och berättat vad om hänt. Varför jag skickade till just dom två vet jag inte, men det var bra vänner til mig, som stod mig nära.

Någon slags akutjour kom hem till oss, en äldre man. Som skulle vara något slags stöd för oss.
Han var som en psykolog, snackade på om olika saker, och pratade om mamma.
Han var bra , det var skönt att ha honom där.

Klockan hann bli kring 23 tiden på kvällen innan polisen kom hem till oss för att berätta att det var sant, hon vad död. Hon hade fått en hjärnblödning hemma hos Tommy, och när ambulansen väl var där gick det inte att rädda henne. Det var den längsta dagen i mitt liv.

Den natten sov jag inte mycket.
Tobias och Mathias åkte med sin pappa hem till honom medans Fred , Micaela och Nils sov här med mig.
Jag vet inte vad jag hade gjort utan dom. Micaela och nils bodde här med mig ett tag och hjälpte mig med allt.
dagen efter mamma hade dött åkte dom till Tommy och hämtade mammas bil och Kara som var där med henne.
Jag klarade inte av att följa med, klarade inte av att se stället där jag visste att hon legat.

Redan dagen efter satte jag igång med att städa och rensa.
Jag kunde inte bara sitta ner, jag var tvungen att göra något.
Sen fortsatte jag i nästan två veckor, städade och rensade och grät.
Jag gick ner nästan 5 kg dom två veckorna.
Kunde ju knappt äta, bara körde på för att slippa tänka o känna så mycket.
Vi har alla olika sätt att hanskas med sådant.
Endel bryter ihop totalt och orkar göra något. Bara ligger och sörjer.
Men jag reagarede tvärtom. Ibland önskar att jag gjorde så istället.
Höll på att slita ut mig själv. Men det var mitt sätt att sörja.
ungefär 1-2  månad efter det flyttade mina bröder hem igen.
Och dom här medmig ännu, vi försöker leva ett så vanligt liv som möjligt.
Trots denna tragiska förlust så tycker jag att vi gör det bra. Vi håller ihop.
Och det kommer vi alltid att göra. Vi gör alla så gott vi kan. 


Det var en jobbig tid, för 1 år och 5 månader sen. Men det känns som igår.

Oj vad skönt det var att få skriva av sig allt det där.
Tror inte jag gjort det tidigare någon gång.
Har så mycket inom mig egentligen som jag skulle behöva få ut.
Tobias gjorde en blogg kort efter mammas död , där man får skriva.
Och där han skrivit mycket. Men även Mathias och Micaela.
http://vilaifrid.blogg.se/ 
Jag har inte ens klarat av att läsa den ännu. Är för rädd att det kommer att göra för ont.
Men , jag ska göra det någon dag framöver.


Oj vad tiden har gått fort nu, måste göra mig klar, har ju möte inne i stan snart.
Ses.

Sitter o käkar musli med soya mjölk, Frukost/Lunch .
Steg upp vid sju tiden, har häng med hundarna o fixat lite i sovrummet.
Har ju äntligen målat om där inne, så nu är allt vitt! :)
Ska handla lute prylar dit in sen , lampor ljus o nå säng bord.

Ska klistra upp en text ovanför sängen imorgon, minns inte vad de stod riktigt nu.
Men är ganska säker på att det var "Those who wish to sing , Always find a song"
vilket för mig betyder , "Allt du vill , det kan du göra."

Sen ska även någon bild på mamma och pappa,  och mina bröder och  hundarna.
Ja allt jag älskar på en vägg =)

Idag ska jag jobba mellan 12 och 21 . Jag är inte så sugen på det , men det ger ju pengar.
Känns så jobbigt att lämna mina tjejer så länge , men har ordnat hund vakt iaf.
Det är inte så lätt att ordna hund vakt eftersom dom är så knepiga, eller Geisha är.
Men sen har jag ju en timmas rast någon gång under dagen också, så då ska jag gå hem till dom =) Tur att jag har nära.

Imorgon ska jag leka med Elin och Micaela , Minna och Alpha.
Mycket trevligt.

Skrivs sen.

---

Godmorgon.

Ännu en helg till spillo. Har inte alls gjort mycket, käkat påsk middag och målat mitt sovrum.
I torsdags var jag ut, det blev ju som det blev. Men jag hade kul tillofrån.
Önskar att saker o ting var annars bara , men det är ingen annan än jag som styr över det.
Så jag ska sluta klaga i det.
Jag är så jävla feg, och rädd för att göra illa människor jag bryr mig om.
Blir hellre sårad tio gånger om än att såra någon jag verkligen bryr mig om.
Ser framemot sommaren, känns som om att allt det som är jobbig nu är borta då.

Allt kommer att bli bra i sommar, jag tror på det. Det känns så.
Jag kommer att jobba mycket , och ha mer pengar som jag o mina bröder kan röra oss med.
Sen har jag tänkt börja med körkortet.
Och gå lite kurser med Caisa.
Förhoppningsvis rensa lite mer i huset.
Och självklart vara redo för beach 2010. bara jag kan sluta vara så lat.
Fattar inte vad jag håller på med. Men imorgon är det en ny vecka, med nya möjligheter.
Då blir det hård träning.

Den 17 har jag klass återträff, 10 år sen jag gick ut 9an.
Helt sjukt. Jag hänger inte alls med.
Känns lite jobbigt att fara dit.
Alla har säkert vuxit upp, och tagit tag i sitt liv och lyckats inom de mesta , skaffat familj osv.
Utom jag , aretslös , utan utbildning och skulder hit och dit och singel. 

Fast egentligen, så ser jag inte det som något negativt. Förutom det där med skulderna.
Jag har det faktist bra ändå.
Jag har ett hus , bor med mina älskade bröder och mina 3 underbara hundar + en konstig katt.
Har helt fantastiska vänner.
Skulle inte byta ut det mot någonting i världen.
Jag har det bättre än många andra.
Och singel är ju något jag själv väljer at vara.

Så jag trivs egentligen : )


Ses.

Tråkigt väder idag , men samtidigt så är det ju bra att regnet kommer och tar bort snön.
Men det går ju inte att vara ute. L
ess på att sitta här. Önskar att jag var ute mer igår när det var sånt härligt vår väder.
Men igår var jag slut o slö. Kanske för mycket tänkande? Är inne i en sån period nu.
Tänker o funderar önskar o hoppas hela tiden. Det tär.

Undra om påsk haren kommer med något ägg åt mig i år ? Känns inte som de :p
Men min bror borde väl få ett iaf.. Eller jo vänta nu, jag vet ju att jag kommer att få ett påsk ägg av Carina idag. Snälla rara Carina! Hon är en väldigt fin människa.
Hon hjälpte mamma väldigt mycket med mig när jag var mellan 0 - 7 år typ.
Bodde en del hos henne, mitt andra hem skulle man kunna säga =)  Super go!

Sitter och diggar till Adele , musiken gör mig glad. Som typ alla annan musik gör.
Har ett ställe jag skulle vilja vara på idag. Skulle väl ha gjort som jag tänkt. Men , nu är det to late.

Jaj.

I helgen blir det lugn o tråkigt, kanske ska festa nästa helg?
eller helgen efter den .
Får se.

Längtar efter min bror tobias, han borde komma hem snart!!

Nu ska jag göra nå annat. Ses.