Igår blev det ju som sagt var ett väldigt deprimerande inlägg.
Men det behövdes det med. Idag , just nu känns det inte lika jobbigt. Det är alltid kvällen som blir jobbig.
Jag blirtokig på hormonerna i min kropp, vad gör dom med mig?

Jag har aldrig varit så här känslig. Kanske beror det på att jag varit stark för länge och behöver släppa ut allt jag burit på de senaste två åren. Och , nu när jag är som känsligast så passar allt på att komma på en gång.
För jag lovar, allt kommer verkligen på en gång, och jag kan inte kontrollera det.
Jag kan börja gråta vart jag än är bara jag tänker på fel saker.
Jag skulle kunna stå mitt på stan och störtgrina.

Förra helgen höll jag på att börja grina inne på Ica för att en person inte svarade i telefonen.
Ja mena kom igen. Vad händer?

Idag ska jag iaf träffa en vän , och prata ut om allt som håller på att hända mellan oss.
Kanske är det jag som överreagerat, kanske är det jag som inbillar mig saker.
Men ni vet hur det är, när man har den där magkännslan av att något är fel, att någon döljer något för en.
Så är det oftast så.  Jag känner mig nervös, och det känns jobbigt.
Inte likt mig det heller.